PROMENIX
Nu när det är vår och solen skiner finns det inget bättre än att gå ut på en promenad. Speciellt om du har en ledig lördag utan något inplanerat. Det är ju den mest naturliga träningen för ditt knä. Du tränar ditt knä på att vara ett knä. Inget emot rehabilitering på gymmet. Den måste göras och jag gör den gärna. Styrkan, stabiliteten, spänsten och balansen, allt behöver du om ditt knä ska bli bra igen. Men att få sätta på sig löpskorna och gå eller springa i en timma är en slags frihet. För under den timman känner man sig som vilken annan som helst som är ute och går. Man är obehindrad, man är ingen som inte kan. Det känns inte som om du rehabiliterar. Det miljöombytet är guldvärt.
Jag brukar gå ut och gå i skogen jag bor vid, den vid Nolby. Man kan anpassa sin promenad så bra. Tuff terräng eller lång plan väg. Ibland gillar jag även att gå runt Nolhagabergen eftersom det är så himla fint. Och med musik blir allt mycket bättre. Jag kan dock inte promenera med peppande musik i mina hörlurar. Jag behöver musik med något slags.. hopp. Låtar du lyssnar på och inte kan låta bli att le & tänka "vilken tur jag har". The Script är en självklar favorit i den kategorin. Så ett tips till nästa gång du vill ut och promenera i vårsolen!
Idag tog jag ett varv runt Nolhagabergen och fångade denna lördagens sista solstrålar. Detta är den bästa träningen. Att gå (med tempo) i solen, med musik och ens egna tankar.
